Helt nytt nu i höst är att jag varje gång jag skickat ut ett nyhetsbrev lite senare lägger ut det även här. På så sätt finns allt material samlat för såväl nya som gamla läsare – om än med viss fördröjning. Och om du brukar få nyhetsbrev men saknat det på sistone – kolla din skräpmejl …
Nu är det ett tag sedan vi hördes i nyhetsbrevet och mycket har hänt. Först av allt: det kan vara så att du har sökt mig på min mejladress under sensommaren men blivit avvisad. Ber om ursäkt för det. Inte konstigt, då min webb var kapad under en vecka. Det tog tid och ansträngning från såväl helpdesk som familj innan det hade åtgärdats. En del nytt väntar som en följd av detta, mer om det senare i höst.
BOKPRESENTATIONER
Det har annars varit en aktiv sommar med lektörsläsningar för min del – läsningar som nu landat i böcker som tryckts eller snart är på väg ut. Jag kommer att presentera dem här allt eftersom, och vi börjar med:
Annelie Vinberg och hennes bok ”Sanningar jag sa till mig själv”.
Boken har undertiteln: ”Om att lämna destruktiva mönster och återerövra sig själv”. Annelie har en bakgrund som sjuksköterska, coach och grundare av Heart Dialogue. Hon brinner för att dela med sig av sina erfarenheter för att stärka och lyfta andra. Så här skriver hon i baksidestexten:
”När känslan av att något är fel med dig har följt dig så länge att du slutat ifrågasätta den. När du fortsätter anpassa dig, ta ansvar, försöka först – och ändå känner att något inte stämmer. Den här boken tar dig med in i det som sällan syns utåt. In i det som sker i tystnad, i tankar, i kroppen, i mötet med andra. Om hur en röst kan formas, växa och till slut låta som din egen. Det är en berättelse om att börja se. Inte på en gång, inte som en lösning, utan steg för steg.
Om att ifrågasätta det som länge känts självklart. Och om att långsamt hitta tillbaka till något som alltid har funnits där. Det här är inte en bok om att bli någon annan. Det är en bok om att komma tillbaka till sig själv.”
I boken finns också utrymme för reflektion och för eget skrivande. ”Bra”, sa en mig närstående person, ”det är så lätt att man glömmer vilka tankar man haft, när man väl gått vidare.” En annan person jag samtalade med bekräftade: ”Det var den här boken jag behövde.” Du läser mer om Annelie och hennes liv och böcker på hennes sajt. Du kan antingen köpa boken på nätbokhandlarna eller kontakta Annelie direkt.
Annelie och jag har haft kontakt av och till under flera år, senast sågs vi, när Isabelle Holmgren och jag höll skrivarkurs mitt i Småland för ett par år sedan. Jag vet att Annelie har flera boktankar på gång.
***
Så har det varit bokmässa i Göteborg igen, den årliga, stora! Som många nog tänkt inte spelar så stor roll längre, när det finns så många lokala och regionala bokfester. Men jag får nog erkänna att det är fel – för så många människor har jag aldrig tidigare sett på mässans första dag, torsdagen. Totalt sett räknar man med nästan 100 000 besökare under de fyra dagarna.
Nåväl, jag var där med mitt nya, lilla häfte som består av regler som är fina att ha till hands när man som författare ska granska sitt eget manus. Det görs ju av såväl lektör som redaktör, men som författare vill du ju att manus ska vara så felfritt som möjligt innan det är dags för dessa yrkespersoner. Jag erkänner att jag har försökt vara både pedagogisk och rolig när det har varit möjligt på de 40 sidorna. Givetvis heter det därför ”Roliga regler – finns”. Allt för att spinna vidare på tråden från ”Tre enkla regler – finns inte”. Systerböcker, tänkte jag mig. Är du intresserad av att köpa ett exemplar är kostnaden 90,- + porto 44,- eller om du kommer förbi hos mig och hämtar ett. Du mejlar mig på elisabet@elisabetnorin.se eller messar till 0708 418480.
Här är min presentation för Bokmässan:
Jag heter Elisabet Norin, och jag har skrivit det lilla häftet Roliga regler – finns.
När jag berättar att jag har skrivit ett häfte om kommatering brukar folk inte precis kasta sig över mig av upphetsning. Men vänta bara tills ni hör vad ett felplacerat kommatecken kan göra med en mormor.
Jag arbetar med texter. Som författare och lektör läser jag manus nästan varje dag. Och då upptäckte jag något roligt. Samma problem återkommer gång på gång. Inte för att människor är dåliga skribenter. Tvärtom. Problemet är att vi är människor. Vi tänker snabbare än vi skriver. Vi ser hela filmen i huvudet, men läsaren ser bara de ord som faktiskt hamnat på pappret. Därför uppstår alla de där små missarna.
Meningar som blivit så långa att man hinner gå och köpa kaffe innan de tar slut. Kommatecken som saknas.
En av mina favoriter är:
‘Nu ska vi äta mormor!’
Alternativt:
‘Nu ska vi äta, mormor!’
Plötsligt överlever mormor.
Vilket brukar uppskattas av mormödrar.
Det fascinerar mig att ett litet tecken kan bli på liv och död.
Ju mer jag arbetade med manus, desto mer började jag se språkregler som verktyg. De finns inte för att plåga oss. De finns för att hjälpa läsaren. När vi skriver måste vi hjälpa läsaren att hitta rätt pauser, rätt betoningar och rätt väg genom texten.
Det här lilla häftet handlar därför inte om att lära författare att skriva perfekt.
Det handlar om att hjälpa dem att bli tydligare.
Begripliga. Lättare att följa.
För när språket fungerar märks det nästan inte. Då försvinner orden.
Och det är egentligen det finaste som kan hända.
Så även om häftet handlar om ganska tekniska saker, handlar det egentligen om något mycket större.
Det handlar om kommunikation.
Om att få en tanke att flytta från en människas huvud till en annan.
Och att göra den resan så enkel och njutbar som möjligt.
Om någon efter att ha läst boken upptäcker att regler inte bara är tråkiga utan ibland till och med roliga, då har jag lyckats. Och om någon dessutom börjar sätta ut sina kommatecken på rätt ställen, då har både jag och mormor anledning att vara tacksamma.”
Önskar dig allt gott så hörs vi snart igen!
Elisabet
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.