Hej, alla! 
Jag får be er alla om ursäkt för att jag inte hinner vara social, inte hinner kontakta, alla vars telefonsamtal jag inte hinner ta, just nu är det massivt fokus på att få ihop de sista delarna i den bok som ska komma ut i vår, vi jobbar mot deadline (det finns väl någon anledning till att det heter så). Fotograf Claes Hall och jag har sedan i juni arbetat med att finna och förmedla våra upplevelser och tolkning av Skåne, egensinniga och underbara Skåne, med sina invånare och den allestädes närvarande matkulturen. Den kommer att komma ut på Isaberg förlag och den kommer att heta:

SKÅNE
möten mat människor

En liten beskrivning:

”Den är en egensinnig och ovanlig kärleksförklaring till ett landskap och till de boende där – den är ett bra samtal över ett matbord, en reseguide till platser präglade av mat och människor som älskar mat. Urvalet är mycket personligt gjort och har ofta landsbygdsperspektiv.
Boken är en rad ögonblicksbilder. De bildar punkter på en kurva som sträcker sig ur det förflutna och in i framtiden. Skåne förknippas med starka odlings- och mattraditioner – betor, pantofflor, äggakaka och gåsamiddag – men här finns också en pågående dynamik, som gör historien levande och sätter den i rörelse.”

Så här skulle man kunna tänka sig en inledning till ett kapitel, vi får väl se vad det blir till slut:

Skåne är platt. Har du hört påståendet förut? Kanske underförstått att det är tråkigt, ingen variation. Vem som myntade det är oklart. En sak är dock klar: hen kan inte ha besökt Skåne. I synnerhet inte Skäralid i Söderåsens nationalpark. Åsens nordöstra sluttning är andlöst dramatisk med kanjonliknande dalgångar och ädellövskog. Här finns också Skånes bokstavliga höjdpunkt på 212 meter. I landskapet finns även ljunghedar, kärr, mossar och torrängar. Under lövsprickningen svävar en tunn grön slöja högt över marken, på hösten brinner sluttningarna i gult och rött. Alltså inte en tråkig sekund.

Jag lovar att svara på telefonsamtal från och med den 2 februari … lev väl så länge!