”Allt är inte skrutt med den svenska skolan”, skrev HallandsPosten härom veckan. I det här fallet syftar man på (dåvarande) klass 4 på lilla Rydöbruks skola i Halland som har skrivit en bok tillsammans med författaren Angelica Ahlefeldt-Laurvig. Det är ett roligt och mycket lyckat skrivprojekt.

Skrivandet är en del av ett treårigt projekt, Barnens kulturmiljö i Rydöbruk, som startade 2015. Det är ett samarbete mellan Rydö historiska förening och Rydöbruks skola med medel från Allmänna arvsfonden. Nu berättar Angelica i en specialskriven artikel om processen från förarbete till bok. Läs här:

Hur skapar man ett minne som består?

Kan ett samarbete med en författare starta nyfikenhet för läsning och skrivande hos barn?

Detta var frågor som jag funderade över våren 2015. Vid tiden för tankarna var jag engagerad i historieprojektet Barnens kulturmiljö i Rydöbruk som startades av Rydö Bruksmuseum 2014. Projektet går ut på att genom ett samarbete mellan ortens skola och bruksmuseet skapa intresse och kunskap om den egna kulturmiljön.

Rydöbruk skola är en B-skola med ett 60-tal elever och runt 10 pedagoger. Inom projektet arbetade vi första året med en skoltidning, men även med konst, foto, teater och film.

Jag är författare och kulturjournalist, men i grunden teaterpedagog.  I början arbetade jag i klasserna med dramapedagogik, men allt efter som tiden gick väcktes tanken hos mig att använda min erfarenhet som författare.

Klassläraren i årskurs fyra, Monica Fearn, ville gärna arbeta på djupet med gestaltning och där föddes idén till att tillsammans skriva en bok.

”Vi skriver en bok” gick från tanke till handling. Höstterminen 2015 började vårt arbete.

”Vi skriver en bok” har haft tre mål:

• att skapa med utgångspunkt från sig själv och sin närmiljö
• att öka intresset för läsning
• att ge djupare erfarenhet av en skrivprocess

Under hösten arbetade vi med dramaövningar runt personer och miljöer. Utifrån en tygbit fick barnen fantisera ihop karaktärer, de fick lappar med olika rum (kök, toa, vardagsrum, sovrum etc) som de sedan fick gestalta ordlöst genom att låtsas vara i rummet, vi gick till byggnader i Rydöbruk och tog reda på historien runt husen. I detta skede visst inte barnen att planen var att skriva en bok.

Innan jul intervjuade jag barnen om läsning och böcker. Vi pratade om vad en bra bok ska innehålla. Svaret som de flesta gav var att en bra bok ska vara rolig, spännande och gärna innehålla lite fantasy. Det var viktigt att det inte fick vara för mycket fantasy.

När barnen fått reda på att vi skulle skriva en bok tillsammans blev deras första uppgift att skapa karaktärer. Monica parade ihop eleverna och de fick 30 hjälplappar att utgå från. På lapparna stod det till exempel favoritfärg, favoritmat, längd, hårfärg, familj, bostad. Arbetet med tygerna, tidigare på terminen, gjorde att de visste hur de skulle gå till väga för att fantisera ihop en komplex person.

Klassen bestod av 12 elever. Efter flitigt och intensivt arbete med lapparna växte det fram sex karaktärer, i deras egen ålder, som blev stommen till boken. Nu tog mitt skrivande vid.

Jag lade ramen utifrån barnens idéer om vad en bra bok ska innehålla och skrev första kapitlet. Jag kom tillbaka till skolan. Läste högt och sedan fick de varsitt kort stycke ur kapitlet som de fick djupläsa. De läste texten, kom med synpunkter på ordval och uttryck, skrev om och strök. I detta arbete fick de öva sig i att hitta minst en sak som var bra och minst en sak som de ville ändra på. I arbetet med att framföra kritik lärde de sig att ge feedback där jag var mottagaren. I skrivprocessen tillkom nya personer och händelser där barnen var med och drev berättelsen framåt. I ett tidigt skede kom vi på att boken skulle heta ”Indianställets hemlighet”. Indianstället existerar i verkligheten och är en övergiven badhåla nära skolan. Det är också på denna plats som en stor del av äventyret utspelar sig.

I april 2016 började vi närma oss slutet av vår kapitelbok på 180 sidor. Då var de varma i kläderna och en tredjedel av klassen visade stort intresse för skrivande och fick därför vara med och skriva vidare på slutet. Övriga i klassen ägnade sig åt illustrationer och korrekturläsning. Alla fick möjlighet att välja och göra det de tyckte bäst om.

Under sommaren jobbade jag och projektledaren Lennart Hildingsson med att förbereda manuset för tryckning och i september 2016 kunde vi äntligen ta med två kartonger böcker till skolan och ha ett boksläpp med cider och salta pinnar.

Min tanke har hela tiden varit att det skulle bli en ”riktig” bok. En bok som kan lånas på biblioteken och som finns i nätbokhandlarna. Med detta hoppas jag på att boken ska läsas och ställas i en bokhylla och inte hamna i en övergiven låda med skolminnen på vinden. En riktig bok håller i årtionden och med den kan barnen återkomma till berättelsen som tonåringar, vuxna, kanske som föräldrar och slutligen som äldre. Rydöbruk stannar kvar och återupplevs genom det litterära äventyret.

Att som författare jobba tillsammans med ett gäng 11-åringar och se dem komma underfund med ordets möjligheter och upptäcka samarbetets möjligheter är få förunnat. Jag har lärt mig mycket.  Jag har fått gå många nya stigar i skapandets underbara djungel. Jag har också erfarit hur barn tänker, pratar, reagerar och inte minst bearbetar texter och litteratur.

Utan Barnens kulturmiljö i Rydöbruk hade detta projekt inte varit möjligt. Det har varit en lång process där den första tiden handlade om att skapa förtroendekapital hos varandra. En dag i veckan under ett läsår har vi träffats och däremellan har jag skrivit så att tangenterna har glött. Jag har med ”Indianställets hemlighet” fått vara i en kreativ process där drama och skrivande gått hand i hand. Jag har fått bekräftat hur utmärkt metoden är för förståelsen av gestaltning.

Går det att göra om? Ja, delar av projektet går utmärkt att tillämpa i klassrummet. Även om inte alla kan skriva en bok och trycka den så är delmomenten möjliga att använda av lärare. Har man väl fått igång skaparlusten och förståelsen för gestaltning är möjligheterna många.

Läs vår bok och låt dig inspireras!

/Angelica Ahlefeldt-Laurvig

Projektet ”Vi skriver en bok” uppfyller kunskapsmålen för ämnet Svenska i år 6.

”Indianställets hemlighet” är en kapitelbok i fantasygenren för personer i åldern 9-12 år.

Boken är ett resultat av ett samarbetsprojekt med arbetsnamnet ”Vi skriver en bok” mellan författaren Angelica Ahlefeldt-Laurvig och eleverna i åk 4 i Rydöbruks skola. ”Indianställets hemlighet” finns att beställa i nätbokhandeln, eller (mycket billigare) här.

Vill du ha kontakt med Angelica för fortsatta frågor eller kanske en föreläsning eller workshop hittar du hennes kontaktinfo här.

Här finns ett jättefint inslag från SVT med fokus på barnen.

Och här kan du läsa HallandsPostens hela artikel.